Boende med goda miljö- och klimatlösningar i klass 8C2

Boende med goda miljö- och klimatlösningar

Under de närmaste tre veckorna, det vill säga ca nio lektioner, kommer du att arbeta med ett teknikprojekt som handlar en tänkt bostad. Du skall i ditt arbete fokusera på att bostaden skall vara bekväm att bo i, vilket uppvärmningssystem du vill använda samt vilka material huset skall byggas av. Redovisningen av arbetet skall bestå av tre delar.

Uppgift 1: Rita en planlösning till ditt hus

För att hitta information och inspiration kan du använda internet. Många stora byggföretag visar sina hus på företagets hemsida eller så kan du till exempel besöka Boplats där hus ligger ute till försäljning. Det är fritt fram att låna idéer till din planlösning men kopiera inget rakt av.

Hur stort ditt hus skall vara bestämmer du men en utgångspunkt om ca 100 kvadratmeter kan vara bra. Det är viktigt att du bestämmer hur många personer som skall bo i huset och planerar efter det.

Ritningen skall vara i skala 1:100. Alltså motsvarar 1 cm på din ritning 1 meter i verkligheten. Du skall inte inreda ditt hus utan bara göra en planlösning. Tillsammans med din planlösning skall du skriva en kortare beskrivning av ditt hus. Tänk hela tiden på de som skall bo i huset och vilka behov de har.

Som en ledning kan du använda följande frågor:

• Hur många skall bo i huset?

• Vilken area har bostaden?

• Vilka rum och andra utrymmen finns och vad skall de användas till?

• Hur har du anpassat planlösning till de som skall bo i huset?

• Är det en öppen eller sluten planlösning? Varför?

• Hur har du tänkt när det gäller fönster och ljus?

• Hur är din planlösning anpassad efter ditt val av uppvärmningssystem och byggmaterial?

Internet: boplats.se, skanska.se, peab.se, ncc.se

Uppgift 2: Val av uppvärmningssystem och material

Ditt hus skall byggas i Göteborg och när du väljer uppvärmningssystem och material skall du ta hänsyn till miljön och energiåtgång. Du skall beskriva, förklara och motivera alla dina val. Nyckelord att fundera över är ord som energieffektiv, energisnål, kretslopp, återvinning, global uppvärmning, utsläpp och så vidare.

Det är främst till fönster, isolering och fasad som du skall fundera över val av byggmaterial. Bra hemsidor för detta är till exempel energimyndigheten.se och byggahus.se.

Uppgift 3: I en annan del av världen

Tänk dig att ditt hus skall byggas i en annan del av välden. Det skulle kunna vara i närheten av en öken, en regnskog eller varför inte i kallaste Alaska. Gör som i uppgift 2 men med dessa nya förutsättningar.

Atom- och kärnfysik del 3 torsdagen den 13 oktober

Använd föreläsningsanteckningarna, läroboken s 54-55 och kanske även internet för att svara på följande frågor:

1. Vad innebär det att ett ämne är radioaktivt?

2. Gå in på http://www.wwnorton.com/college/chemistry/gilbert2/chemtours.asp
Klicka på Radioactive Decay Modes längst ner på sedan. Läs och klicka på play tills du sett animation och text om både alfasönderfall(alpha decay) och betasönderfall(Beta decay).

3. Använd ditt periodiska system för att beskriva vad som händer då Plutonium-240 alfasönderfaller.

4. Använd ditt periodiska system för att beskriva vad som händer då Radium-88 betasönderfaller.

5. Vad innebär aktivitet?

6. Vad är halveringstid? Hur kan vi använda den kunskapen?

7. Förklara varför strålning är farligt.

8. Hur fungerar ett kärnkraftverk?

Atom- och kärnfysik datorövning del 1 och del 2

Datorövning atomfysik del 1 och del 2

Del 1 Kärnvapen och kärnkraft
Under introduktionsföreläsningen pratade vi om atombomben, kärnkraftens betydelse och risker.
Under denna datorövning skall ni på egen hand lära er lite mer om detta.

Atombomben
1.Vilka länder har kärnvapen(atombomber) idag? För att hitta det kan ni till exempel söka på kärnvapenmakt.

2. Titta på nedanstående klipp (på youtube)som visar exempel på an atombombs effekt:
http://www.youtube.com/watch?v=UTdy1Yp1h5A (eller sök på Atomic Bomb Test )
http://www.youtube.com/watch?v=-Syw425Tvsk (eller sök på Early Atom Bomb Nuclear Test)

Kärnkraft
3. Hur många kärnkraftverk finns det i Sverige? Var ligger de? Varför tror du att de ligger just där?
(ni kan till exempel söka på kärnkraft i sverige)

4. Hur stor del av Sveriges och världens energiproduktion kommer från kärnkraft?

5. Lär om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl(Tjernobylolyckan). När skedde olyckan? Varför skedde den? Vilka blev konsekvenserna? Varför drabbades SverigeHur ser det ut i Tjernobyl idag?


Del 2 Atommodellen
Läs igenom föreläsningsanteckningarna samt sidan 51, nedre delen av sidan 53(under rubriken Atomkärnan och neråt) samt övre delen av sidan 54(endast under rubriken Isotoper).

Uppgift 1:
a) Enligt Bohrs atommodell består en atom av en kärna som i sin tur består av två partiklar. Vilka är de? Vad heter den tredje partikeln som cirkulerar kring kärnan?

b) Vilka laddningar har de tre partiklarna?

c) Hur kommer det sig att partikeln som cirkulerar kring atomkärnan stannar i sin bana och inte åker iväg?

Uppgift 2:
Under lektionen repeterade vi några begrepp. Vad menas med ett ämnes:
a) Atomnummer?
b) Masstal?

c) Vad menas begreppet isotoper?

Uppgift 3:
Använd det periodiska system som ni fick av mig(bäst och enklast) eller nedanstående hemsida för att svara på frågorna: http://www.ptable.com/?lang=sv
a) Hur många elektroner har ämnet Silver och i vilket skal befinner de sig?
b) Hur många isotoper har Silver? Skriv ner vilka de är.
c) Hur många isotoper har Kol? Skriv ner vilka de är.
d) Kan man genom att veta ett ämnes atomnummer även veta hur många elektroner ämnet har? Hur då?

Uppgift 4:
I och med att till exempel finns flera isotoper av Väte så måste man ha ett sätt att berätta vilken isotop man talar eller skriver om. Väte består ju av en proton men kan ha ingen, en eller två neutroner. Det är absolut vanligast att Väte inte har någon neutron och då kan vi helt enkelt säga väte men om vi pratar om isotopen som har en neutron så säger/skriver vi Väte-2(masstalet är ju 2) och pratar/skriver vi om isotopen som har två neutroner så säger vi Väte-3(masstalet är ju 3). Man kan även använda isotopernas speciella namn som i fallet med väte är Deuterium respektive Tritium.

På sidan 51 i boken ser du hur man kan rita en natriumatom enligt Bohrs atommmodell.
Använd ett periodiskt system för att:
a) rita Kol-12
b) rita kol-14
c) rita kväve-15

Uppgift 5:
Som en förberedelse inför kommande lektioner vill jag att du läser hela sidorna 52 och 53. Texten och innehållet är ganska svårt så du kan behöva läsa det mer än en gång och jag räknar inte med att du skall förstå allt. Det är bara en förberedelse inför kommande lektioner.

LPP Atom- och Kärnfysik

Lokal pedagogisk planering i Fysik: Atom- och Kärnfysik

Mål

• Lära oss fysikens begrepp, modeller och teorier inom området atomfysik och därefter använda dessa för att förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

• Använda våra kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle

Konkretisering för området atomfysik

- Du skall kunna använda grundläggande begrepp inom atom- och kärnfysik

- Du skall visa kunskap om atomfysikens roll för samhällets energiförsörjning

- Du skall visa kunskap om riskerna med och användningen av strålning

- Du skall visa kunskap om hur kunskapen om atomfysiken påverkat miljö, samhälle och människors levnadsvillkor

- Du skall kunna använda dina kunskaper i fysik för att kunna hänga med i medias rapportering när det gäller texter som rör atomfysik, du skall utveckla förmågan att kritiskt granska dessa texter samt kunna skilja på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden

- Du skall kunna argumentera i frågor som rör samhällets energiförsörjning och användandet av kärnkraft

Begrepp och modeller

Atom, proton, neutron, elektron, atommodell, masstal, atommassa, atomnummer, isotop, grundämne, radioaktivitet, strålning, kärnkraftverk, atombomb, radioaktivitet, sönderfall, aktivitet, halveringstid, ljus

Arbetsformer

• Föreläsningar

• Laborationer/praktiska övningar/värderingsövningar

• Läxor

• Prov

Välkommen!